Mycket som hänt på sistonde, tyvärr inte så roliga saker. För en vecka sedan blev Jesper förkyld och hostig. På tisdagen rosslade och väste han när han andades. Ringde på morgonen till Vårdcentralen och fick lite tips. Efter bara några timmar tyckte jag att Jespers andning lät väldigt ansträngd så jag ringde tillbaka till vårdcentralen, men de hade gått på jullunch och skulle vara borta några timmar. Jag ringde till 1177 (sjukvårdsupplysningen) och berättade om läget och frågade om råd. Kvinnan jag pratade visade sig vara barnsjuksköterska och när hon hörde Jesper väsa i bakgrunden tyckte hon att jag skulle åka in till Östra sjukhuset med honom. Så det gjorde jag.
Först trodde läkarna att han hade nån slags förkylningsastma så han fick andas ventolin i en mask som stackarn avskydde. Först en gång, paus i 15 min, sedan en gång till, paus i 30 min. Läkarkoll. Ingen förbättring, andas i mask, paus 15 min, andas igen och paus i 30 min. Det var så hemsk för jag var tvungen att hålla fast Jesper stenhårt i famnen medan sjuksköterskan höll masken framför Jespers ansikte. Han skrek, helt desperat och det gjorde så ont i mig. Tog evigheter att lugna ner lillen efteråt. Tillslut blev det så att han började gallskrika så snart en läkare kom in. Han förstod vad som var på G. Tack o lov var svärmor med som support. Efter några timmar så kom underläkaren och den andre läkaren fram till att Jesper hade falsk krupp, en infektion som sätter sig i luftrören strax under stämbanden. Jesper fick Betapred och Alvedon att dricka. Sedan fick han andas i masken igen, denna gången adrenalin. Redan efter första gången var det stor skillnad. Jesper började hosta "blött". Han fick andas adrenalin 1 ggr till innan läkarna kom fram till att det bästa var att lägga in Jeppe över natten för forts. behandling. Totalt fick han andas adrenalin 4 ggr.
Vi blev förflyttade till en övernattningsavdelning med massa leksaker, tv och trevlig personal. Vid 10 på kvällen var Jesper som en knarkare på uppåttjack, överallt och ingenstans! Helvild, men på bra humör. Antagligen all Adrenalin han fått. Vid 11 lyckades jag "brotta" ner honom i sängen med mig och han somnade som en sten. Jag kunde dock inte somna. Låg och tittade på tv, lyssnade på Jespers rossliga andning och så var jag själv på väg att få en jätteförkylning och hade ont i halsen och täppt i näsan. Nångång efter 3 tror jag att jag somnade. Vid 4 kom en annan flicka och hennes mamma i rummet som vi hade haft för oss själva. Vaknade varenda gång sköterskorna kom in för att kolla till dom, vilket var ofta. Vid halv 8 var det dags att stiga upp... *gäsp* Då hade Jesper slutat väsa och efter en läkarkoll fick vi åka hem!
I behandlingsrummet
Lite kvällsgröt på övernattningsavdelningen
Dags att prova nya telefonen och talande vovven!
Framåtkammat
